Bostadsbyggandet befinner sig i djup kris och det är inte enbart en angelägenhet för ett fåtal bolag som plötsligt fått lite mindre att göra. Stockholms Handelskammare har tillsammans med WSP tagit fram en rapport som visar att produktionsbortfallet kan bli så högt som 1 000 miljarder kronor fram till år 2030. Det är en svindlande summa men det säger också en del om vilka följdeffekterna kan bli om bostadsbyggandet inte tar fart igen.
Det är många faktorer som spelat in och som har orsakat krisen. Det talas ofta i ganska svepande och övergripande termer om inflation, räntehöjningar, tillgång på råvaror och material som ger en nedgång i byggandet eftersom kalkylerna inte längre går ihop. Men vilken påverkan får de här olika faktorerna och hur kan olika aktörer agera för att möjligen förbättra kalkylen?
Med utgångspunkt i fastighetsutvecklingskalkylen för nyproducerade bostäder tar den här artikelserien sikte på att ge en något djupare förståelse för bakomliggande processer för att på så vis ge en bättre bakgrundsbild till de olika förslag som läggs fram för att avhjälpa krisen.
Den första artikeln ger de grundläggande kunskaperna om hur kalkyeln är uppbyggd. Du hittar den på LinkedIn: Kalkylen bakom krisen - The Bascis
Den andra artikeln tar sikte på intäkterna och du hittar den här: Kalkylen bakom krisen - Intäkter
Den tredje artikeln fokuserar på kostnaderna och innehåller även ett räkneexempel som påvisar svårigheten att få ihop kalkylen. Du hittar den här: Kalkylen bakom krisen - Kostnaderna
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
