Under våren stod det klart att bostadsbyggandet bromsar in kraftigt och att branschen står inför en allvarlig kris. En mängd förslag lades fram av aktörer från såväl näringsliv som intresseorganisationer, fackförbund och politiker. Det rör sig om allt mellan friare hyressättning, slopat amorteringskrav och omfördelad risk. Här följer ett urval av de förslag som lagts fram efter kategori och i komprimerat format.
Hyressättning
Inför fri hyressättning vid nyproduktion. Osäkerheten i nuvarande system samt långsiktig förutsägbarhet anges som argument för att en fri hyressättning vid nyproduktion kan leda till ökad villighet att investera. Även indexering av bostadshyror föreslås i såväl nyproduktion som i befintligt bestånd för att på så vis säkra en långsiktig förvaltning.
Finansiering för privatpersoner
Sänk eller slopa amorteringskraven, höj bolånetak, inför startlån och underlätta bosparande. Kreditrestriktioner hämmar efterfrågan av det ägda boendet varför i vart fall det senaste amorteringskravet bör slopas och/eller bolånetaket höjas. Startlån för förstagångsköpare är redan utrett och bidrar till ökad rörlighet samt lägre trösklar in på marknaden, snabbt och enkelt infört således. Med förslaget om skattefri grundnivå om 300 000 kr på ISK kan sparandet till kontantinsatsen underlättas, även detta utrett och redo att sjösättas.
Tidsaspekten
Korta ner ledtider och processer. Långa ledtider bidrar till onödiga fördyringar. Det gäller såväl planläggning som bygglovs- och överklagandeprocesser. Prioriteringar av detta måste ske för att öka förutsägbarhet och minska kostnader. Tillgången på planlagd mark behöver också öka och marken erbjudas till rätt kostnad. Byggbar mark kortar ledtider och anpassade priser ökar möjligheterna för genomförande.
Lagar och regler
Förenkla och/eller förändra regelverk av olika slag. Enklare regler för konvertering av lokaler till bostäder, lättade begränsningar av ränteavdrag, tillfällig skattesubvention och sänkning av byggmoms för nyproduktion, höjning av schablongräns i statliga kreditgarantier samt ändrade direktiv för statliga kreditgivare föreslås. Även att återställa ROT till 50% och öka avsättningsmöjligheter och avdragsrätt för reparationer framförs som förslag för att stimulera efterfrågan.
Kommunernas roll
Öka tillgång på planlagd mark och tillhandahåll den på mer generösa villkor. Såväl ett tydligare statligt ansvar som effektiviserade kommunala organisationer efterfrågas. Ett flexiblare förhållningssätt gentemot och stärkt dialog med byggaktörer kan leda till ökad förståelse för vad som är kostnadsdrivande i byggaktöreras kalkyler.
Politiken
Partiöverskridande och heltäckande bostadspolitik. Stabila spelregler och handlingskraft efterfrågas för att skapa långsiktighet i bostadsbyggandet. Ett fokus på den sociala bostadspolitiken efterfrågas också, kisen berör inte endast branschens aktörer utan även samhället i stort. Statligt investeringsstöd bör återinföras för att stimulera byggandet. Förenklade byggregler bör minska kostnadsbördan.
Förslagen är många och delvis färgade av avsändarens intressen eller ideologi. Hur effektiva respektive förslag är går att diskutera samt även eventuella oönskade bieffekter såsom ökande inflation m.m. Men det viktiga nu är sannolikt ATT det diskuteras och att politikerna på allvar börjar arbeta och tar vara på de initiativ som nu tas. Därför följer här ytterligare tre förslag:
1. Ökade statliga och kommunala investeringar. Stat och kommuner bör anstränga sig för att finna utrymme för investeringar som kan upprätthålla orderingång för såväl byggbolag som övriga aktörer i samhällsbyggnadsbranschen. Kommuner skulle också kunna återta ansvar för t.ex. parkeringsplatser som kan ha ett långsiktigt värde men som belastar byggaktörernas, och i slutändan konsumenternas, kalkyler.
2. Se över kraven på utredningar under plan- och bygglovsprocess, inför enhetliga processer och krav. Över tid har kraven på antal och omfattning av utredningar ökat. Det ställs alltför ofta orimliga krav på vad och hur mycket som ska utredas för att få lova att bygga vilket är onödigt kostnadsdrivande. Det förekommer även ganska ofta diskrepans mellan förväntningarna hos kommunernas olika förvaltningar på vad utredningarna ska visa vilket även det leder till längre ledtider och onödiga kostnader. En mer enhetlig process och enhetliga krav mellan olika kommuner skulle underlätta mycket.
3. Slopad reavinstskatt för hushåll som ägt sitt boende under viss tid. Flyttkedjor hindras av en snedfördelad boendekostnad när boendet ägts under längre tid kontra att flytta till något nytt. Många äldre som idag bor i småhus hade gärna flyttat till en nyproducerad bostad men boendekostnaden hade då ökat. Om flyttskatten togs bort efter att ha bott i samma boende i t.ex. 15 år eller i någon form av trappmodell skulle det bli mer attraktivt att flytta och efterfrågan på nyproducerade bostäder skulle öka.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
